 |
|
Hur mycket kostar alkohol- och narkotikaproblem i arbetslivet? Hur stora är problemen? Hur mycket man dricker på sin fritid är väl vars och ens ensak? Kan arbetsplatsen lägga sig i? En "riktig" missbrukare kan väl inte sköta ett arbete? Vilka typer av problem uppstår på arbetsplatsen vid missbruk? Hur stort problem är narkotika i arbetslivet? Hur stort problem är läkemedelsmissbruk/beroende i arbetslivet? Är det inte bara i vissa branscher det här problemet stort? Dricker de anställda mindre om arbetsplatsen har en policy? Kan information och utbildning minska högkonsumtion och missbruk? Kan man lösa problemen genom att införa drogtester? Vilka arbetsmiljöfaktorer påverkar anställdas alkohol- och drogvanor? Kan man få sparken om man missbrukar? Vilket stöd kan arbetsplatsen ge till den som går i behandling mot missbruk? Varför är det bra att vara medlem i Alna? Vad vinner vi på att förebygga och upptäcka tidigt? Det går att räkna vinsterna i kronor och ören. Framför allt kan man mäta det i minskade kostnader för till exempel sjukfrånvaro, slarv, olyckor, produktionsbortfall och i ökad produktivitet, kvalitet och goodwill. Se kalkyl! Alna arbetar allt mer med förebyggande insatser som till exempel utbildning av chefer och fackligt aktiva och genomför informationssatsningar till hela personalgrupper. Erfarenheterna är goda, de arbetsplatser som arbetar medvetet för att förebygga minskar verkligen sina problem på sikt. På köpet för de ofta också ett trevligare arbetsklimat. Hur mycket kostar alkohol- och narkotikaproblem i arbetslivet? Enligt en undersökning av nationalekonomen Anders Johnson från 2003 (”150 miljarder kostar supen”, Sober förlag) är kostnaden för det produktionsbortfall som uppstår i samhället på grund av alkohol, cirka 85 miljarder kronor per år. Siffrorna i undersökningen är ett försök att uppskatta den totala kostnaden för alkohol i samhället. Produktionsbortfall på grund av för tidig död, förtidspension, sjukfrånvaro och annat är den största posten i Johnsons beräkning. För det enskilda företaget är det dock kanske mer intressant att titta på de direkta kostnaderna. Enligt en undersökning (SoRAD, 2004) dricker ca 19 procent av befolkningen på gul nivå, dvs risknivå, ca 12 procent dricker på röd nivå, dvs högrisknivå. Om man försiktigtvis antar att de som dricker på gult har en nedsatt produktivitet och frånvaro på ca 5 procent och de som dricker på röd nivå har en nedsättning med 25 procent ger det följande effekt: Kostnaderna för nedsatt produktivitet på en genomsnittlig arbetsplats bland de som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion blir då (0,19 * 0,05 * lönesumman) + (0,12 * 0,25 * lönesumman) = 3,9 procent av lönesumman. Till det kommer sedan produktionsbortfall som beror på oro i arbetsgruppen, stödsamtal, otrivsel, olyckor och kvalitetsförsämringar. Risken för missbruk bland de anställda varierar naturligtvis mellan olika arbetsplatser och branscher. Vissa branscher har en högre andel högkonsumenter och andra har en lägre. Det beror på könsfördelning, utbildningsnivå, med mera. Testa ditt företag! Hur stora är problemen? På en genomsnittlig svensk arbetsplats dricker 21% av kvinnorna och 17% av männen på riskfylld nivå. 9% av kvinnorna och 15% av männen har någon form av alkoholrelaterade problem. Enligt Systembolaget och Folkhälsoinstitutet löper man hög risk för alkoholproblem om man ligger på en konsumtion motsvarande över 42 cl starksprit per vecka för kvinnor och 64 cl för män. Så här dricker svenska alkoholkonsumenter enligt SoRAD vid Stockholms Universitet, 2004:
Hur mycket man dricker på sin fritid är väl vars och ens ensak? Kan arbetsplatsen lägga sig i? En hög alkoholkonsumtion eller missbruk av droger spiller förr eller senare över och påverkar arbetsplatsen. Förutom att droger kan vara en direkt fara för arbetsmiljön när det gäller olyckor och slarv, påverkas också den psykosociala arbetsmiljön. Genom att ha en tydlig hållning och informera i de här frågorna på arbetsplatsen undviker man många problem. Arbetsmiljölagstiftningen lägger ansvar på både arbetsgivare och facket att samverka för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Då är alkohol- och drogfrågor en viktig del. En "riktig" missbrukare kan väl inte sköta ett arbete? Det beror förstås på hur man definierar missbruk, En mycket liten del av de som missbrukar eller är alkoholberoende är utslagna från arbetsmarknaden. De allra flesta har ett jobb. Faktum är att arbetsplatsen är något av den sista utposten för den som har missbruksproblem. Oftast har familj och vänner försvunnit innan problemen blir uppenbara för arbetskamrater och chefer. Missbruket har pågått i ca 10 år uppger de allra flesta personer som har fått behandling för sitt missbruk. Under hela den tiden har missbruket påverkat arbetsmiljön och samarbetsklimatet på arbetsplatsen. Medlemsspecial, läs mer om hur missbruk utvecklas. Klicka här! Vilka typer av problem uppstår på arbetsplatsen vid missbruk? Problemen som uppstår är ofta betydande. Några exempel: • Effektiviteten minskar, även bland arbetskamrater som ägnar mycket tid åt ”korridorsnack” • Frånvaron ökar • Den psykosociala arbetsmiljön försämras • Kvaliteten försämras • Samarbetet fungerar sämre • Trivseln försämras • Risken för olycksfall och skador ökar Hela arbetsplatsen, chefer, arbetskamrater, leverantörer, uppdragsgivare och kunder påverkas av dessa problem. På en liten arbetsplats, till exempel, kan företagets hela existens stå på spel på grund av alkohol- eller narkotikaproblem bland medarbetare. Det är inte bara de som blivit beroende av alkohol eller andra droger som orsakar problem. Även måttlighetskonsumenter som dricker eller är bakfulla på arbetet gör felbedömningar och slarvar. Undersökningar har visat att det i själva verket är just de som står för 80% av olyckorna och incidenterna på arbetsplatserna (Wilkinson 1993). Det handlar alltså inte bara om några få, alkohol- och drogfrågor angår alla anställda. Vad kan jag göra om jag misstänker missbruk? Läs mer! Medlemsspecial, vad säger lagen? Vad gör man om Kalle super? Klicka här! Hur stort problem är narkotika i arbetslivet? På de flesta arbetsplatser är alkoholrelaterade problem större än narkotikarelaterade problem. Det betyder inte att vi ska blunda för narkotika. Narkotikaanvändningen ökar drastiskt bland ungdomar, vi är nu i stor sett tillbaka på 70-talsnivåer när det gäller ungdomars narkotikaanvändning! Vi kan se en förändring i att narkotika har blivit mer accepterat och ungdomar i många fall använder narkotika istället för alkohol. Hur stort problem är läkemedelsmissbruk/beroende i arbetslivet? Sömnmedel och lugnande medel är ett relativt stort problem i arbetslivet. Ca 4% av den vuxna befolkningen använder sömn- och lugnande medel varje dag. Kvinnor är överrepresenterade. Ökningen är störst för sömnmedel bland unga kvinnor 20-24. Vi vet också att användningen av smärtstillande medel s k analgetica (t ex Treo Comp), ökar bland unga män i karriären (Britt Vikander, TUB). Läkemedelsberoende ser i huvudsak ut på två sätt: • De flesta som blir läkemedelsberoende har från början fått sina tabletter utskrivna av läkare, i syfte att tas i ordinerad dos under en begränsad tid. • En mindre grupp läkemedelsmissbrukare är missbrukare av alkohol eller narkotika och använder sömn- och lugnande medel i kombination med, eller som alternativ till alkohol eller narkotika. Läkemedelsberoende ger ungefär samma symptom på arbetsplatsen som alkohol. En extra svårighet i sammanhanget är att omgivningen kan ha liten förståelse för att man kan vara beroende av tabletter trots att man bara äter det läkare ordinerat (s k lågdosberoende). Den kan därför ta lång tid att se att en person som blivit läkemedelsberoende. Fler siffror med källor. Klicka här! Är det inte bara i vissa branscher det här problemet stort? Alna har bearbetat en undersökning från CADP (Centrum för alkohol- och drogprevention) som gjordes 1996, med syfte att se om alkohol- och drogbruk skiljer sig mellan olika yrkesgrupper. Undersökningen visade att vissa yrkesgrupper skiljde sig från genomsnittet. Generellt högre alkoholkonsumtion än genomsnittet: • Kvinnor som arbetar med reklam, litterärt och journalistiskt arbete och administration. • Män inom kommersiellt arbete (säljare). Högre andel högkonsumenter av alkohol samt använt lugnande medel/sömnmedel de senaste 12 månaderna: • Manliga affärsbiträden. Generellt lägre alkoholkonsumtion än genomsnittet: • Manliga lärare • Kvinnliga hemvårdare, städare och anställda inom hälso- och sjukvården Läs mer om undersökningen. Klicka här! Andra forskare har visat att faktorer som har stor betydelse för risken att högkonsumera alkohol är: • Vilken grad av inflytande man har över sin arbetssituation • Om man har en sk ”våt” alkoholkultur på arbetsplatsen. Dricker de anställda mindre om arbetsplatsen har en policy? En policy hjälper förstås inte om man bara ställer in den i bokhyllan. Men mycket kan hända om man också arbetar fram en handlingsplan där ansvar och befogenheter framgår tydligt samt en verksamhetsplan, med aktivitetsplaner för en angiven tidsperiod. Det är också viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare är med och tar fram policyn och att alla är överens. Det är viktigt att policyn kommer ut och blir känd bland alla anställda. I en policy kan ledningen och facket tillsammans göra klart vilken inställning man har till exempel till alkoholkonsumtion på arbetsplatsen. I handlingsplanen regleras vilka konsekvenser avsteg från policyn får, vilka stödåtgärder som kan sättas in och vem som ansvarar för att följa upp reglerna. I verksamhetsplanen beskriver man hur alla medarbetare ska informeras om policyns innehåll. På detta sätt når policyn ut och spelar en viktig förebyggande roll och tydliggör företagets hållning. Medlemsspecial, läs mer om att ta fram och implementera policy. Klicka här! Kan information och utbildning minska högkonsumtion och missbruk? Information och utbildning är viktiga verktyg för att nå ut med alkohol- och drogpolicyn, sprida kunskap om risknivåer för alkoholkonsumtion, lära chefer och fackligt aktiva mer om chefens roll i arbetet mot missbruk och träna medarbetare i konflikt- och stresshantering. Dessa och andra insatser påverkar attityder och minskar risken för missbruksproblem. Ju tidigare man kommer in, desto mindre insats behövs. För den som ligger på en riskfylld konsumtionsnivå, men ännu inte fått problem, kan det räcka med information om var gränserna går. Man kan jämföra med information om kolesterol och motion, många är beredda att ändra sitt beteende när de väl får klart för sig vilka fördelar det innebär. Utvärderingar av samtal om alkohol mellan läkare och patienter visar att redan ett så kort samtal som tjugo minuter kan leda till en 30-%ig minskning av alkoholkonsumtionen hos patienterna. Kan man lösa problemen genom att införa drogtester? I många fall finns det en övertro på snabba positiva effekter av att införa drogtester. Man får lätt uppfattningen att drogtest på jobbet minskar problemen, både narkotikaproblem och skaderisker. Därmed minskar också ofta fokus mot den stora problemskaparen, alkoholen. Drogtester tenderar också att ersätta andra viktiga insatser mot alkohol- och drogproblem på arbetsplatsen. I stället för att bygga upp en verksamhet som bygger på förtroende mellan människor, använder man den här typen av mer polisiära kontrollåtgärder. Det finns också rent tekniska problemen kring drogtester. Risk för felaktiga resultatsvar, tolkning av analyssvar på ett riktigt sätt, att proven lämnas på ett säkert sätt utan möjlighet till ”fusk”, etc. Trots alla svårigheter och problem kan drogtester givetvis ha ett värde som ett komplement till andra insatser, förebyggande och tidiga. De kan ha en allmänt förebyggande effekt eftersom risken att ”åka fast” gör att en del människor avstår från att testa. Det finns också branscher, arbetsplatser och situationer där drogtester kan vara motiverade, men drogtester bör inte införas villkorslöst. Man bör göra en ordentlig analys av för- och nackdelar och överväga vilka andra möjligheter som finns för att nå samma resultat. Vilka arbetsmiljöfaktorer påverkar anställdas alkohol- och drogvanor? Det kan vara så att man använder alkohol eller droger för att lösa upp spänningar eller så finns det ett tryck att använda droger. Arbetsplatsen kanske har en tillåtande inställning till alkoholbruk. Några exempel på riskfaktorer som kan bidra till att anställda dricker mer eller använder narkotika eller läkemedel för att lösa spänningar eller på grund av tryck från arbetsmiljön, är: • Frånvaro av klart uttalade mål • Obunden arbetstid • Låg social kontroll • Arbetsnarkomani • Överflödig kompetens • Alkoholkonsumtion i arbetet • Social press att dricka alkohol • Negativ stress • Ensamarbete Kan man få sparken om man missbrukar? Missbruk är inte saklig grund för uppsägning enligt LAS. Däremot har Arbetsdomstolen i vissa fall ansett att den som erbjudits möjlighet till rehabilitering men avvisat erbjudandet, inte själv har medverkat i tillräcklig utsträckning. Arbetsgivaren har i dessa fall ansetts ha tillräcklig grund för uppsägning av personliga skäl. Den yttersta konsekvensen av missbruk kan därför vara att man blir uppsagd. Medlemsspecial, läs mer om vad lagen säger. Klicka här! Vilket stöd kan arbetsplatsen ge till den som går i behandling mot missbruk? Arbetsplatsen är en underutnyttjad resurs när det gäller att hjälpa missbrukare i behandling tillbaka till ett värdigt liv. Det är framför allt två personer som är viktiga i detta skede: chefen och en eventuell stödkamrat. Chefen bör göra klart vilka förväntningar man kan ha på personen som rehabiliteras, och sedan återkommande följa upp den överenskommelse man gjort. Stödkamratens roll är att lyssna, förstå och ge råd och stöd. Motiverande utredning och support! Läs mer! Varför är det bra att vara medlem i Alna? För att få tillgång till en oändlig källa av erfarenheter från olika arbetsplatser. I Alna finns kunskap om vad som verkligen fungerar. Det gör att varje enskilt företag inte behöver starta från början, utan få kvalificerad kunskap för att till exempel bygga upp rehabiliteringsnätverk eller arbeta med förebyggande insatser. Överst på sidan |
 www.alna.se • info@alna.se |