 |
| « Tillbaka |
Hasch är inte farligt om man inte röker för ofta… Hasch är en mycket oberäknelig drog. Negativa efftekter och konsekvenser kan uppstå också vid kortvarigt och sporadiskt bruk. Redan enstaka röktillfällen kan vålla panikreaktioner och försämrad hjärnfunktion med avseende på t ex koncentrationsförmåga, minne, avståndsbedömning, m m. Dessutom kan haschet framkalla psykoser (förvirringstillstånd) och utlösa latenta psykiska sjukdomar. Det finns ingen säker konsumtionsgräns för hasch! Skadeverkningarna av hasch är inte helt klarlagda… Historisk erfarenhet och modern forskning visar att hasch ger skador på många olika sätt. Däremot är inte alla skador kartlagda i detalj. Eftersom hasch rent kemiskt är mycket komplicerat (innehåller över 420 kemiska substanser) kommer det att ta lång tid för forskarna att klarlägga alla negativa effekter och skador. Minns att det tog närmare 50 år att påvisa sambandet mellan lungcancer och tobaksrökning! Men jag har hört att cannabis används som medicin… Vissa forskarrön tyder på att några av substanserna som finns i hasch kan ha möjliga medicinska användningsområden (jmf morfin som läkemedel, m fl). Men det innebär inte att det är hälsosamt att röka hasch! Om det visar sig att dessa ämnen kan användas medicinskt är det upp till forskarna att renodla dessa speciella ämnen och avlägsna alla skadliga substanser. Slutligen måste eventuella nya ämnen prövas noga och gå igenom omfattande prov för att få användas som läkemedel och då första på läkares ordination. Hasch är bättre än alkohol för det ger inte baksmälla… Både hasch och alkohol är skadliga. Deras verkningssätt skiljer sig, men gemensamt är att de negativt påverkar både den enskilde, familjen och samhället. Hasch kan ge snabbare upphov till beroende, skador och personlighetsförändringar än alkohol. Hasch ahr dessutom bedömts så farligt att det narkotikaklassats i nivå med heroin. Angående baksmälla: det rusaktiva ämnet i hasch heter THC (tetrahydrocannabinol) och lagras i olika kroppsorgan; hjärna, testiklar och livmoder. Genom att TCH lämnar kroppen långsamt – det tar veckor eller månader att bli helt fri från alla restprodukter – blir dagen efter- effekten inte lika dramatisk som med alkohol. Men det innebär också att hjärnan påverkas långt efter själva ruset. Man kan snarare tala om ”veckan efter” när det gäller hasch! Det är skönt att koppla av med en pipa hasch ibland… Hasch ger lustupplevelser genom att det påverkar hjärnans lustcentrum. Hasch fungerar som en kemisk genväg till välbefinnandekänslor och kan ”kortsluta” normala lustupplevelser i livet. Ju skönare man tycker att haschet är , desto större är risken att man upprepar rökningen och till slut fastnar i ett svårbemästrat beroende. Hasch vidgar medvetandet… Detta ”medvetenhetsvidgande” är snarare ”medvetenhetskrympande” eftersom man förlorar sig i sig själv, mer eller mindre avskärmad från samhället i övrigt. De ”vidgande” egenskaperna hos hasch är tidsförvrängning, avskärmning, förvridning av sinnesintryck och fragmentering av tankar. Det är skillnad på bruk och missbruk… All icke-medicinsk användning av narkotika räknas som missbruk. Narkotika får endast användas till strikt vetenskapliga eller medicinska ändamål. Vad gäller ”måttlig konsumtion”, se påstående nummer ett. Man blir inte fysiskt beroende av hasch… För det första: det är det psykiska beroendet som är det egentliga problemet. Detta definieras enligt WHO som ”ett tvång att ta medlet … för att erfara de psykiska effekterna av ruset”. Det psykiska beroendet kan beskrivas som en fixering eller förälskelse i rusupplevelserna. Har man varit hög, vill man gärna uppnå den känslan igen. När beroende uppstått är det oftast mycket svårt att bryta. Beroendet gör också att missbrukaren handlar kortsiktigt och försvarar sitt missbruk trots att detta uppenbarligen är till skada för honom/henne. Det förrädiska i det hela är att missbrukaren under lång tid inte tror sig vara beroende utan hävdar att ”jag kan lägga av när jag vill – men just nu vill jag inte!” För det andra: hos långvariga haschrökare kan även ett fysiskt beroende uppstå med toleransutveckling och abstinensreaktioner. Toleransutveckling betyder att man måste höja dosen för att få samma effekt som tidigare. Abstinensreaktioner uppstår när en rusperiod bryts och giftet går ur kroppen. Det yttrar sig hos haschrökaren ofta som trötthet, huvudvärk, koncentrations- och inlärningssvårigheter samt håglöshet. Det kan ta lång tid att komma ur detta tillstånd. Hasch är ingen inkörsport till tyngre knark… Det finns ingen relevant grund för uppdelningen ”tung” respektive ”lätt” narkotika. Olika medel ger olika effekter som är skadliga på olika vis. Begreppet ”lätt narkotika” likaväl som ”partydrog” kan vara förledande och skapa ett skimmer av ofarlighet. Att cannabis är en ”tung” narkotika ser vi på de psykiska skadeverkningarna det för med sig. Det är också narkotikaklassat i nivå med t ex heroin. För det andra är det så att även om de flesta som röker hasch inte går vidare till andra preparat, så har nästan 100% av sprutnarkomanerna börjat knarka genom att använda hasch. Efter en periods rökning tycker många att haschet inte ger något och det kan då vara frestande att krydda med andra droger. Dessutom är det illa nog om bara några få procent går vidare. Det betyder tusentals människor! Man får ha lite hasch på sig för egen användning… Fel. Narkotikastrafflagen är entydig. Såväl innehav som användning och andra förfaranden är förbjudna. Det finns viktigare saker än hasch att bekymra sig om… Det är riktigt att vi har problem på många olika områden i samhället. Men för att vi ska ha en chans att lösa dem krävs det att vi är aktiva, med i skeendena och inte berusade i haschdimmor. Just därför att vi har så stora problem att ta itu med måste vi föra en intensiv kamp mot hasch och andra droger. Att bekämpa haschet står inte på något sätt i motsättning till att bry sig om andra samhällsproblem. Tvärtom! Man blir inte lika bråkig av hasch som av alkohol… Ofta är det inte frågan om antingen eller. Alkohol och hasch kombineras ofta och man kan då få en effekt som är svår att förutsäga. Det kan mycket väl slå över i våld, speciellt i en aggressiv och våldsmättad ungdomskultur. Dessutom ger haschet också ensamt svårförutsägbara reaktioner. Hasch förstärker den befintliga sinnesstämningen och kan leda till såväl passivitet som förvirringstillstånd. Den djupgående passiviseringen som haschrökning kan föra med sig är dessutom lika lite önskvärd som våld. Pröva hasch själv innan du snackar… Ibland försöker haschrökaren slå undan allt resonemang med denna uppmaning och därmed få slut på diskussionen. Som förälder blri man kanske osäker om man inte vet hur det är… Det är dock enkelt att avfärda påståendet genom den enkla parallellen att man behöver inte ha drunknat för at kunna arbeta som badvakt. Det säger ju sig självt att alla inte kan eller behöver pröva allt. I så fall vore ju inga kunskaper av något värde utan varje enskild människa skulle tvingas uppfinna hjulet på nytt. Självklart kan och måste vi lära av andra, och ”rätta in oss i ledet”. Det är trots allt en minoritet av alla människor som provar att röka hasch. Inte som många haschrökare säger ”- det har väl alla gjort…”. Det är väl min ensak om jag vill röka hasch… I ett civiliserat samhälle där människor lever nära varandra är det aldrig någons ensak om man missbrukar narkotika. Därför är redan användningen förbjuden i lag. Frågan berör på olika plan hela samhället. - den angår alla föräldrar, anhöriga, släktingar, grannar och vänner som utnyttjas av missbrukaren och tyngs av lidande och oro. - Den angår alla behandlare, sjuksköterskor, läkare och andra yrkesgrupper som i sina kontakter med missbrukare bland annat riskerar att utsättas för våld och sjukdomar. - Den angår alla pensionärer och andra som är rädda för att gå ut om kvällarna. - Den angår alla som inte vill ha fler poliser. - Den angår alla brottsoffer; bestulna, ofredade och rånade. - Den angår alla de som är intresserade av att behålla de demokratiska värdena och inte accepterar en fortgående passivisering av stora grupper ungdomar. - Den angår de som inte vill ha utbredd korruption och mäktiga brottssyndikat. - Den angår alla födda och ofödda barn som har rätt att växa upp utan direkt och indirekt påverkan av narkotika. - Den angår alla skattebetalare som i sista hand får betala missbrukets ekonomiska baksida, bland annat via skattsedeln. - Den angår arbetskamrater som vill ha en trivsam och säker arbetsplats. - Den innebär produktionsbortfall och för tidig död som minskar de samhälleliga resurserna vilka skulle kunna användas till att förbättra välfärden. - Den gäller tredje man också genom t ex trafikolyckor. Samhället accepterar ju alkohol, varför då inte också hasch… Samhället accepterar inte alls alkoholen i alla sammanhang. Försäljning och konsumtion är omgiva av bestämmelser. Ungdomar under 20 år får inte köpa alkohol, förare i trafiken får inte alkoholpåverkade, osv. Att samhället accepterar alkohol inom vissa ramar betyder inte att det är nyttigt eller bra för samhället. Alkohol har en lång tradition i vårt land som gör den politiskt omöjlig att totalförbjuda idag. Ekonomiskt förlorar samhället många miljarder varje år på alkoholen, trots inkomster från försäljningen. De humanitära kostnaderna är omätbara. Att vi redan har skadegörande rusmedel innebär inte att vi medvetet ska skaffa oss fler. Vi har inte ur någon synvinkel råd med ytterligare omfattande missbruk. Det är på grund av att drogerna är illegala som människor råkar illa ut. Släpp drogerna fria så slipper unga människor hamna i fängelse… Drogerna är inte skadliga därför att de är illegala. De är illegala därför att de är skadliga. Ett frisläppande skulle öka skadorna på människa och samhälle. Det är t o m möjligt att fler skulle hamna i fängelse om drogerna släpptes fria eftersom andra typer av brott skulle öka. De illegala drogerna är inte farligare än de som redan finns, t ex alkohol och tobak… Det är riktigt att alkohol och tobak förorsakar en rad skadeverkningar, bl a för tidig död. Av de som använder alkohol blir ca 10% beroende. Beträffande kokain hävdar t o m försiktiga bedömare att 20-35% blir beroende. Om så är fallet skulle vård- och behandlingskapaciteten behöva femdubblas. Inget land klarar en sådan expansion. Andra bedömare anger dessutom ännu högre siffror för andelen som blir beroende. En del hävdar att uppemot 70% av kokainanvändarna blir beroende. Otvivelaktigt har fler av de nu illegala drogerna kraftigare verkningar än alkohol och tobak. De flesta av de som använder alkohol blir inte beroende. Så är det också med de illegala drogerna… Se föregående svar. Tilläggas kan även att konsumtionsmönstren skiljer sig väsentligt mellan alkohol och illegala droger. En majoritet av de som dricker alkohol berusar sig sällan eller aldrig. Med de illegala drogerna är berusningen hela avsikten. Och genom berusningen ksapas grunder för beroendebildningen, nämligen att man upprepar användningen för att erfara den behagliga berusningseffekten. Tillgängligheten och det övriga samhällets drogvanor är avgörande för om unga människor börjar använda droger. Många ungdomar prövar på droger just därför att de finns där och för att deras kompisar använder dem. Ett frisläppande skull på lite sikt få ett oerhört genomslag främst hos ungdomar i puberteten som ännu inte utvecklat stabila värde- och normsystem. Drogernas förmåga att framkalla snabb eufori konkurrerar med lätthet ut långsiktiga framtidsplaner som kräver studier och arbetsinsatser för att känslor av tristess och perioder av t ex arbetslöshet ska övervinnas. Det är vår sak om vårt land vill legalisera droger… Genom att skriva under internationella avtal, främst Single Convention, har de flesta länder (ca 110 st) förbundit sig att samarbet mot drogerna. Om ett land bryter mot denna överenskommelse, hotas det internationella samarbetet och övriga länders möjlighet att bedriva narkotikabekämpning försvåras. Det legaliserande landets innevånare kan få den uppfattningen att drogerna inte är speciellt farliga eftersom de legaliseras. Genom det allt tätare Europa-samarbetet blir det dessutom ogörligt för ett enskilt land att bedriva en helt egen drogpolitik. Drogrelaterade brott skulle minska vid en legalisering då personer skulle slippa stjäla ihop så stora summor för att finansiera sitt missbruk… Menar legaliseringsförespråkarna att drogerna skull bli gratis då? Även om de skulle bli avsevärt billigare skulle fortfarande många behöva finansiera sitt missbruk via brott. I synnerhet arbetslösa grupper som saknar inkomster. Dessutom skulle den ökande drogmarknaden föra med sig andra typer av brott, typ vålds- och trafikbrott. Priset för en dos crack, en pipa hasch eller en tripp ecstacy, ligger idag på ca 20-25 kronor. Kan det bli billigare än så? Det är utsiktslöst att bedriva krig mot droghandeln. Sluta slösa med resurserna på en utveckling som är oundviklig… Det är riktigt att kriget bedrivits fel i stora stycken. Man kan aldrig knäcka marknaden genom att ensidigt försöka kapa knarkhandelns toppar eller ens genom att bekämpa odlingarna. Det är det egna landets efterfrågan som är helt avgörande för missbruksutvecklingen. Vad som görs lokalt i varje land kommer att avgöra om utvecklingen går mot det bättre eller sämre. De stora vinsterna görs heller inte utomlands utan på den egna hemmamarknaden där narkotikan sälja och köps. Missbrukarna är den enda oersättliga kategorin av narkotikahanteringens många aktörer genom att de sörjer för såväl efterfrågan som spridning av drogerna. Det går inte att straffa missbrukare bort från något som är ett socialt problem… Missbruk av illegala droger skapar visserligen sociala problem men är som samhällsproblem till sin huvudstruktur ett olagligt marknadsfenomen. I påståendet att missbruket inte går att straffa bort ligger underförstått föreställningen att det går att vårda bort. Men ett enögt vårdperspektiv fungerar i stället konserverande och främjande för narkotikamarknaden av två skäl: - För det första upplever den stora gruppen narkotikaanvändare inga vårdbehov och de missbrukare som vill ha vård/behandling gör det antingen efter en längre tids förödande missbruk eller under trycket av krav från omvärlden (anhöriga, myndigheter). - För det andra fungerar många missbrukare under sin aktiva karriär som förmedlare av ett missbruksbeteende bland sina vänner. Vill vi hejda narkotikamarknadens vidare expansion måste följdaktligen nyrekrytering till missbruk upphöra och samhället ta ett aktivt ansvar för existerande missbrukare. För att säkra både humanism och effektivitet i detta arbete måste den oumbärliga kontrollpolitikens karaktär och olika inslag diskuteras ingående och demokratiskt. Bara en kombination av nära samordnat socialt och polisiärt arbete kan öka såväl den preventiva effekten som utfallet av olika behandlingsinsatser på alla nivåer. Ur boken "Narkotika och påverkan" av Anders Eriksson. Utgiven av BildningsBolaget och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle. Överst på sidan |
 www.alna.se • info@alna.se |