De vanligaste drogerna

Översikt, typ av drog & effekt:

Amfetamin, kokain och crack tillhör gruppen centralstimulerande medel. Amfetamin är ett syntetiskt preparat. Kokain och crack utvinns ur kokaplantan. De centralstimulerande medlen har en uppiggande effekt. Till en början kan de t ex ge lyckokänslor och höjd självkänsla. Samtidigt dämpas hunger, törst och trötthet. Pupillerna förstoras och munnen blir mycket torr. Den som är påverkad uppfattas ofta som onaturligt uppskruvad, rastlös och lätt aggressiv. Vid fortsatt användning avtar de positiva effekterna. Den som slutar drabbas ofta av långvariga depressioner eftersom hjärnan anpassat sig till tillförseln av centralstimulantia. Amfetaminruset varar upp till 4 timmar. Kokainruset pågår ca 30 minuter och crackruset ca 15 minuter. Det starka ruset och den ångest som kommer efteråt gör att kokain, amfetamin och crack leder till mycket snabbt beroende.

Heroin, morfin och opium tillhör gruppen opiater, som utvinns från opiumvallmon. De dämpar smärta, både kroppsligt och psykiskt. Under rusets första 15 minuter blir missbrukaren helt borta, slapp och svårkontaktad. Pupillerna blir mycket små. Under de följande 2-4 timmarna verkar missbrukaren ganska normal. Sedan, när ruset lämnar kroppen uppstår svåra abstinensbesvär med oro, svettningar, diarré och sömnbesvär. En längre tids missbruk kan ge mycket starka obehag. Överdosering av heroin kan dessutom orsaka koma och i värsta fall akut andningsförlamning och död. Alla opiater ger snabbt ökad tolerans. Opiater är starkt beroendeframkallande, såväl psykiskt som fysiskt.

Hasch och marijuana kommer från cannabisplantan. Röken har en karakteristisk sötaktig, lite frän lukt. Hasch är den vanligaste formen av narkotika bland ungdomar. Det lömska är att många tror att de här drogerna är relativt ofarliga. I själva verket kan ett enda rus utlösa svåra psykiska sjukdomar. Ett lättare rus liknar alkoholberusning. När det behövs kan den som är haschberusad ofta skärpa sig. Man raglar t ex inte omkring och sluddrar som en alkoholpåverkad. I större doser eller vid upprepad rökning leder hasch till hallucinationer och förvirring. Risken för allvarliga, livslånga fysiska och psykiska störningar är mycket stor. Det handlar om allt från självmord till ångestattacker, minnesstörningar, inlärningsproblem, hormonstörningar som t ex sänkt testosteronhalt hos män och störd tillväxt. Gifterna kan stanna kvar i kroppen upp till en månad efter ett rus. Det leder dessutom till att man kan få så kallade återtrippar långt efter röktillfället. Upprepad haschrökning gör att man alltid är påverkad.

LSD och Ecstacy är hallucinogena droger som förändrar verklighetsuppfattningen. LSD och Ecstacy säljs ofta i form av tabletter i grälla färger eller små papperslappar med oskyldiga symboler.
LSD-ruset har en psykedelisk effekt. Det är ofta fullt av skräckbilder och ångest. Uppfattningsförmågan och tankeverksamheten påverkas så att man får upplevelser som liknar drömmar eller religiös extas. I ruset ingår också fysiska symtom som förstorade pupiller, illamående och yrsel. Det är inte ovanligt att LSD utlöser bestående psykoser, svåra depressioner och förändrad verklighetsuppfattning.
Ecstacy är en drog med mycket starka och oberäkneliga effekter. Redan efter en kort tids missbruk kan Ecstacy ge obotliga hjärnskador. Ruset har tre olika faser. Först får den som är påverkad någon form av föraning. Därefter kommer en våg av stickande sensationer, ibland med ryckningar. Sist inträffar ett stadium av lyckokänsla och ökad medvetenhet. Denna fas kan vara i 3-5 timmar, ibland upp till 10 timmar. Effekter som sömnlöshet, nervositet och upprymdhet kan sitta i ännu längre.