Narkotika i arbetslivet

Andelen personer i Sverige som prövat narkotika är enligt den mest aktuella undersökningen bland vuxna – en postenkät från 2006 riktad till 16–84-åringar – har ca 10% någon gång prövat cannabis, vilket motsvarar drygt 700 000 personer i åldersintervallet.

Bland 18–29 åringar har runt 25 procent av männen och 20 procent av kvinnorna någon gång prövat cannabis. 8 procent män respektive 4 procent kvinnor i samma åldersgrupp hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna, jämfört med 2 procent respektive 1 procent bland samtliga tillfrågade.

Normalt visar olika frågeundersökningar att ca 60 procent av dem som prövat narkotika enbart använt cannabis, medan 5–10 enbart använt annan narkotika än cannabis. Amfetamin var tidigare den näst vanligaste narkotikasorten men numera delas andraplatsen med ecstasy bland ungdomar. Om illegalt använda läkemedel (oftast sömnmedel/lugnande medel av bensodiazepin-typ) tas med i bilden är de emellertid minst lika vanligt förekommande som ecstasy och amfetamin.
(CAN, Drogutvecklingen i Sverige - Rapport 2009)

Narkotikamissbruk i arbetslivet är ett än mer dolt problem än alkoholmissbruk. Det betyder att problemets omfattning är svårt att bedöma. Inga utförliga studier har heller genomförts. Begränsade studier visar att många av dem, som är involverade i narkotikabrottslighet, införsel av och handel med olika preparat, främst hasch, eller har annan koppling till narkotikamissbruk har ett jobb. En stor andel av de berörda har heltidsanställningar och de representerar ett stort antal yrkesgrupper.
Både erfarenheter och studier visar alltså att narkotikamissbruk förekommer i stor utsträckning även i arbetslivet, sannolikt i avsevärt större utsträckning än vad man i allmänhet tror. Missbruket kan se ut på olika sätt. I vissa fall förekommer haschrökning, men även i form av injicering av amfetamin eller heroin. Uppgifter tyder dock på att de flesta som använder narkotika och har jobb begränsar sitt missbruk till fritiden.

Att all icke-medicinsk hantering av narkotika är kriminell. Det betyder att särskild uppmärksamhet måste riktas mot narkotikamissbruk. Det medför ofta att de som blir narkotikaberoende får en mer komplicerad problembild. Många döljer problemet längre och hamnar på så sätt i ett djupare beroende. Samtidigt utvecklas lätt en svårare social problematik och för många är kriminella handlingar vid sidan av narkotikakriminaliteten, en verklighet. Kopplingen till kriminalitet och behovet av pengar för att komma över preparaten kan givetvis inverka på arbetsplatsen.