Hur stort är problemet?

Antalet personer i Sverige med riskabel alkoholkonsumtion är ca 1. 000.000 vilket motsvarar ca 20% av den vuxna befolkningen. Cirka 250.000 som finns i arbetslivet är beroende.

  • ca 500.000 av dem med en riskabel alkoholkonsumtion uppskattas ha ett skadligt bruk alkohol.
  • Ungefär 250.000 personer är alkoholberoende, de flesta finns i arbetslivet. 75.000 har kontakt med kommunernas och landstingens missbruks- eller beroendevård.
  • 77.000 använder narkotika regelbundet, de flesta finns i arbetslivet. Ca 30.000 är narkotikaberoende.
    (Källa: Regeringens Missbruksutredning, SOU 2011:35)

Långt ifrån alla…

6,2 miljoner svenskar som dricker alkohol har inga problem! 90 procent av den vuxna befolkningen över 15 år dricker alkohol i Sverige. Det är bara Danmark i Västeuropa som har större andel i befolkningen som dricker alkohol. Sverige ligger tack och lov inte i topp när det gäller mängd. Det gör Irland. (Källa; Europabarometern 2010)

Spel

Snabbfakta om spel och spelproblem om pengar (fakta från Swelogs, Folkhälsomyndigheten):

  • Ca 70 procent av Sveriges befolkning har spelat om pengar det senaste året.
  • 2 procent av befolkningen har allvarliga spelproblem och ytterligare 5 procent är riskspelare. Många av dem finns idag på arbetsplatserna.
  • Bland killar 18-24 år har nära 10 procent allvarliga spelproblem. Om de inte finns på arbetsplatsen idag, så är de på väg dit.
  • Den i särklass vanligaste spelformen är lotterier följt av nummerspel, hästar och sportspel.
  • Den spelform som skapar flest problemspelare eller som flest problemspelare dras till är kasinospel.
  • Riskabla alkoholvanor ökar risken för att blir problemspelare samtidigt som problemspelare har en ökad risk för att utveckla riskabla alkoholvanor.
  • Andelen spelare med riskfyllt alkoholbruk är högst bland dem som spelar på spelautomater, poker och kasinospel.
  • Minderåriga spelar i alla spelformer trots att det finns åldersgräns på 18 år på spel om pengar i Sverige. En tidig speldebut ökar markant risken för att blir problemspelare/spelberoende.

Läkemedel och narkotika

  • Skadligt bruk och beroende av läkemedel är det problemet som är störst efter alkohol. 65.000 personer behandlas för läkemedelsberoende. Hur många fler som finns i arbetslivet vet vi inte. (Källa: Missbruksutredningen 2011)
  • Narkotikamissbruket i Sverige förefaller ha förvärrats under senare år visar en rapport från CAN 2009. det finns tecken på hög narkotikatillgänglighet eftersom priserna på de vanligaste narkotikasorterna är det lägsta på 20 år. (Källa: CAN, Drogutvecklingen i Sverige-Rapport 2009)
  • En undersökning bland norska arbetstagare under våren 2009 (av motsvarande Folkhälsoinstitutet i Norge), visade att runt 1 procent av proverna var positiva för användning av narkotika. Cannabis var det vanligaste preparatet.

Vad kostar alkohol- och narkotikaproblemet?

Beräkningar baserade på uppskattningar enl ”The Standford Model” (US General accounting Office 1970).

Enligt SoRAD (2004) dricker ca 19 procent av befolkningen på gul nivå, dvs risknivå, ca 12 procent dricker på röd nivå, dvs högrisknivå. Om man försiktigtvis antar att de som dricker på gult har en nedsatt produktivitet och frånvaro på ca 5 procent och de som dricker på röd nivå har en nedsättning med 25 procent ger det följande effekt:

Kostnaderna för nedsatt produktivitet på en genomsnittlig arbetsplats bland de som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion blir då (0,19 * 0,05 * lönesumman) + (0,12 * 0,25 * lönesumman) = 3,9 procent av lönesumman. Till det kommer sedan produktionsbortfall som beror på oro i arbetsgruppen, stödsamtal, otrivsel, olyckor och kvalitetsförsämringar.

"Dagen-efter"-effekter

Dagen-efter-effekter skapar merkostnader i arbetslivet relaterat till förlorad arbetsförtjänst, minskad produktivitet samt andra brister i arbetsutförandet. Det finns studier som skattar en kostnad på ca 15.000 kr per anställd och år.
(Källa: ”Riskbruk i arbetslivet” av Ulric Hermansson, utgiven av CAN & SAD)

Dricker man mer inom vissa yrkesgrupper?

Alna bearbetade TEMO-siffror från 1997 för att kartlägga de yrkesverksammas alkohol- och drogvanor i Stockholms län. Det visade sig att de yrkesgrupper som signifikant skiljer sig från genomsnittet när det gäller högkonsumtion är bl a kvinnor i reklambranschen, kvinnor och män inom kommersiellt arbete (läs säljare) samt manliga affärsbiträden. Ingen liknande undersökning har tidigare gjorts som speglar de aktuella alkohol- och drogkulturerna inom olika yrkesområden.

Mer information

Dela/spara
Missa inte Alnas nyhetsbrev!

Information om cookies

Webb av happiness