Hur stort är problemet?
Antalet personer i Sverige med riskabel alkoholkonsumtion är 1. 000.000 vilket motsvarar ca 20% i arbetslivet. Cirka 330.000 som finns i arbetslivet är beroende.
- 700.000 uppskattas ha ett skadligt bruk alkohol.
- Ungefär 330.000 personer är alkoholberoende, de flesta finns i arbetslivet. 75.000 har kontakt med kommunernas och landstingens missbruks- eller beroendevård.
- 77.000 använder narkotika regelbundet, de flesta finns i arbetslivet. Ca 30.000 är narkotikaberoende.
(Källa: Regeringens Missbruksutredning, SOU 2011:35)
Långt ifrån alla…
Cirka 6,2 miljoner människor i Sverige dricker alkohol i större eller mindre omfattning. Omkring 90% av männen och omkring 80% av kvinnorna dricker alkohol.
Läkemedel och narkotika
- En norsk undersökning av Folkhälsoinstitutet i Norge bland norska arbetstagare under våren 2009, visade att runt 1 procent av proverna var positiva för användning av narkotika. Cannabis var det vanligaste preparatet.
- Narkotikamissbruket i Sverige förefaller ha förvärrats under senare år visar en rapport från CAN 2009. det finns tecken på hög narkotikatillgänglighet eftersom priserna på de vanligaste narkotikasorterna är det lägsta på 20 år. (Källa: CAN, Drogutvecklingen i Sverige-Rapport 2009)
- 65.000 personer behandlas för läkemedelsberoende. Hur många fler som finna i arbetslivet vet vi inte. (Källa: Missbruksutredningen 2011)
- 7% av personer över 20 år har hämtat ut recept på lugnande medel under 2010. För sömnmedel är samma siffra 10%. (Gunnar Bergendahl 2011)
Vad kostar alkohol- och narkotikaproblemet?
Beräkningar baserade på uppskattningar enl ”The Standford Model” (US General accounting Office 1970).
Enligt SoRAD (2004) dricker ca 19 procent av befolkningen på gul nivå, dvs risknivå, ca 12 procent dricker på röd nivå, dvs högrisknivå. Om man försiktigtvis antar att de som dricker på gult har en nedsatt produktivitet och frånvaro på ca 5 procent och de som dricker på röd nivå har en nedsättning med 25 procent ger det följande effekt:
Kostnaderna för nedsatt produktivitet på en genomsnittlig arbetsplats bland de som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion blir då (0,19 * 0,05 * lönesumman) + (0,12 * 0,25 * lönesumman) = 3,9 procent av lönesumman. Till det kommer sedan produktionsbortfall som beror på oro i arbetsgruppen, stödsamtal, otrivsel, olyckor och kvalitetsförsämringar.
"Dagen-efter"-effekter
Dagen-efter-effekter skapar merkostnader i arbetslivet relaterat till förlorad arbetsförtjänst, minskad produktivitet samt andra brister i arbetsutförandet. Det finns studier som skattar en kostnad på ca 15.000 kr per anställd och år.
(Källa: ”Riskbruk i arbetslivet” av Ulric Hermansson, utgiven av CAN & SAD)
Dricker man mer inom vissa yrkesgrupper?
Alna bearbetade TEMO-siffror från 1997 för att kartlägga de yrkesverksammas alkohol- och drogvanor i Stockholms län. Det visade sig att de yrkesgrupper som signifikant skiljer sig från genomsnittet när det gäller högkonsumtion är bl a kvinnor i reklambranschen, kvinnor och män inom kommersiellt arbete (läs säljare) samt manliga affärsbiträden. Ingen liknande undersökning har tidigare gjorts som speglar de aktuella alkohol- och drogkulturerna inom olika yrkesområden.
Mer information
