Hur stort är problemet?

Antalet personer i Sverige med riskabel alkoholkonsumtion är ca 1. 000.000 vilket motsvarar ca 20% av den vuxna befolkningen. Cirka 250.000 som finns i arbetslivet är beroende.

  • ca 500.000 av dem med en riskabel alkoholkonsumtion uppskattas ha ett skadligt bruk alkohol.
  • Ungefär 250.000 personer är alkoholberoende, de flesta finns i arbetslivet. 75.000 har kontakt med kommunernas och landstingens missbruks- eller beroendevård.
  • 77.000 använder narkotika regelbundet, de flesta finns i arbetslivet. Ca 30.000 är narkotikaberoende.
    (Källa: Regeringens Missbruksutredning, SOU 2011:35)

Långt ifrån alla…

6,2 miljoner svenskar som dricker alkohol har inga problem! 90 procent av den vuxna befolkningen över 15 år dricker alkohol i Sverige.

Tydliga samband

Det är vanligt att riskabla alkoholvanor, narkotikaanvändning, tobaksbruk och riskabla spelvanor beskrivs som av varandra oberoende problem. Och det är naturligtvis så att det finns människor som enbart drabbas av ett problem och inte andra. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar dock att det finns många samband mellan problemområdena.

Till exempel har personer med riskabla alkoholvanor en betydligt högre risk att ha använt cannabis de senaste tolv månaderna (OR 7.2), en högre risk att ha riskabla spelvanor (OR 1.6), och högre risk att vara daglig rökare eller snusare (OR 2.7) jämfört med personer som inte har riskabla alkoholvanor. Vi ser liknande samband för personer som använder tobak dagligen och för personer med riskabla spelvanor. Sambanden är också tydliga för personer som använt cannabis de senaste tolv månaderna.

Spel

Snabbfakta om spel och spelproblem om pengar (fakta från Swelogs, Folkhälsomyndigheten, 2014):

Det finns en stor rörlighet in i och ut ur spelproblem samtidigt som andelen med spelproblem i beforlkningen är oförändrad. Vi fick 100.000 nya problemspelare i Sverige samtidigt som ungefär lika många uppgav att de hade slutat ha problem med sitt spelande. Av de 100.000 nya problemspelarna hade ungefär 80.000 inte haft problem med sitt spelande tidigare. 20.000 hade haft spelproblem tidigare i vet och var alltså återfall.

Bland de nya problemspelarna var ca 40.000 kvinnor. Traditionellt har män spelat mer och haft mer problem av sitt spelande än kvinnor. Om trenden fortsätter kan vi se en utjämning mellan könen.

Vem är den nya problemspelaren?
Balnd kvinnor äar den största andelen nya problemspelare 45-64 år. Bland män är den största andelen nya problemspelare 16-24 år. Det är fler, bland de nya problemspelarna som endast har grundskoleutbildning, än de som har gymnasie- eller högskoleutbildning

Andelen personer som någon gång i livet har haft allvarliga problem i samband med spel om pengar har de senaste tio åren fördubblats. Ökad tillgänglighet och en mer intensiv marknadsföring är möjliga förklaringar.

  • Ca 70 procent av Sveriges befolkning har spelat om pengar det senaste året.
  • Ca 2 procent av befolkningen drabbas av spelproblem enligt Swelogs befolkningsundersökning 2015. Ytterligare ca 4 procent har viss risk. Många av dem finns på arbetsplatserna.
  • Bland dem som har spelat det senaste året är andelen problemspelande 3 procent.
  • Cirka 171 000 personer lever med någon som har ett problemspelande varav 82 000 barn.
  • Den spelform som skapar flest problemspelare eller som flest problemspelare dras till är kasinospel.
  • Riskabla alkoholvanor ökar risken för att blir problemspelare samtidigt som problemspelare har en ökad risk för att utveckla riskabla alkoholvanor.
                                         (fakta från Swelogs, Folkhälsomyndigheten, 2014):

Läkemedel och narkotika

  • Skadligt bruk och beroende av läkemedel är det problemet som är störst efter alkohol. 65.000 personer behandlas för läkemedelsberoende. Hur många fler som finns i arbetslivet vet vi inte. (Källa: Missbruksutredningen 2011)
  • Narkotikamissbruket i Sverige förefaller ligga på samma nivåer under senare år skriver man i en rapport från CAN 2015.
    Bland 16-24 åringar svarade 12 procent att de någon gång prövat cannabis (2013). Detta mostsvarar ca 900.000 personer i det aktuella åldersintervallet och andelen har varit av samma storleksordning sedan sådanan frågor började ställas 2004.
                                                   (CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2014)
  • En undersökning bland norska arbetstagare under våren 2009 (av motsvarande Folkhälsoinstitutet i Norge), visade att runt 1 procent av proverna var positiva för användning av narkotika. Cannabis var det vanligaste preparatet.

Illegala droger

All icke-medicinsk hantering av narkotika är kriminell. Det betyder att särskild uppmärksamhet måste riktas mot narkotikaanvändning. Det medför ofta att de som blir narkotikaberoende har en mer komplicerad problembild. Många döljer problemet längre och hamnar på så sätt i ett djupare beroende. Samtidigt utvecklas lätt en svårare social problematik och för många är kriminella handlingar vid sidan av narkotikakriminaliteten en verklighet. Kopplingen till kriminalitet och behovet av pengar för att komma över preparaten inverkar givetvis på arbetsplatsen. Det är en stor risk för arbetsplatsen.

Dopningsutvecklingen

Förr var användning av dopningspreparat mera tydligt kopplat till idrottsutövande, men sedan några decennier tillbaka har användning även i andra aktiviteter, som exempelvis träning på gym och kroppsbyggnad, blivit vanligare

Enligt utredningen om kontroll av missbruksmedel återfinns exempelvis dopningsmissbruk utanför idrotten främst bland kroppsbyggare men även bland våldsbrottslingar.

Alltsedan dopningsfrågor introducerades i riksrepresentativa undersökningar i början av 1990-talet har cirka 1 procent av yngre manliga respondenter svarat att de någon gång prövat anabola steroider. Det är i linje med flera andra europeiska länder, men lägre än i ex.vis usa och vissa länder i Östeuropa.
                                                        (CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2014)

Vad kostar alkohol- och narkotikaproblemet?

Beräkningar baserade på uppskattningar enl ”The Standford Model” (US General accounting Office 1970).

Enligt SoRAD (2004) dricker ca 19 procent av befolkningen på gul nivå, dvs risknivå, ca 12 procent dricker på röd nivå, dvs högrisknivå. Om man försiktigtvis antar att de som dricker på gult har en nedsatt produktivitet och frånvaro på ca 5 procent och de som dricker på röd nivå har en nedsättning med 25 procent ger det följande effekt:

Kostnaderna för nedsatt produktivitet på en genomsnittlig arbetsplats bland de som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion blir då (0,19 * 0,05 * lönesumman) + (0,12 * 0,25 * lönesumman) = 3,9 procent av lönesumman. Till det kommer sedan produktionsbortfall som beror på oro i arbetsgruppen, stödsamtal, otrivsel, olyckor och kvalitetsförsämringar.

"Dagen-efter"-effekter

Dagen-efter-effekter skapar merkostnader i arbetslivet relaterat till förlorad arbetsförtjänst, minskad produktivitet samt andra brister i arbetsutförandet. Det finns studier som skattar en kostnad på ca 15.000 kr per anställd och år.
(Källa: ”Riskbruk i arbetslivet” av Ulric Hermansson, utgiven av CAN & SAD)

Dricker man mer inom vissa yrkesgrupper?

Alna bearbetade TEMO-siffror från 1997 för att kartlägga de yrkesverksammas alkohol- och drogvanor i Stockholms län. Det visade sig att de yrkesgrupper som signifikant skiljer sig från genomsnittet när det gäller högkonsumtion är bl a kvinnor i reklambranschen, kvinnor och män inom kommersiellt arbete (läs säljare) samt manliga affärsbiträden. Ingen liknande undersökning har tidigare gjorts som speglar de aktuella alkohol- och drogkulturerna inom olika yrkesområden.

Mer information

Dela/spara
Missa inte Alnas nyhetsbrev!

Information om cookies

Webb av happiness