Frågor och svar

En policy hjälper förstås inte om man bara ställer in den i bokhyllan. Men mycket kan hända om man också arbetar fram en handlingsplan där ansvar och befogenheter framgår tydligt samt en verksamhetsplan, med aktivitetsplaner för en angiven tidsperiod. Det är också viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare är med och tar fram policyn och att alla är överens.

Det är viktigt att policyn kommer ut och blir känd bland alla anställda. I en policy kan ledningen och facket tillsammans göra klart vilken inställning man har till exempel till alkoholkonsumtion på arbetsplatsen. I handlingsplanen regleras vilka konsekvenser avsteg från policyn får, vilka stödåtgärder som kan sättas in och vem som ansvarar för att följa upp reglerna. I verksamhetsplanen beskriver man hur alla medarbetare ska informeras om policyns innehåll. På detta sätt når policyn ut och spelar en viktig förebyggande roll och tydliggör företagets hållning.

Information och utbildning är viktiga verktyg för att nå ut med alkohol- och drogpolicyn, sprida kunskap om risknivåer för alkoholkonsumtion, lära chefer och fackligt aktiva mer om chefens roll i arbetet mot skadligt bruk och träna medarbetare i konflikt- och stresshantering. Dessa och andra insatser påverkar attityder och minskar risken för problem.

Ju tidigare man kommer in, desto mindre insats behövs. För den som ligger på en riskfylld konsumtionsnivå, men ännu inte fått problem, kan det räcka med information om var gränserna går. Man kan jämföra med information om kolesterol och motion, många är beredda att ändra sitt beteende när de väl får klart för sig vilka fördelar det innebär.
Utvärderingar av samtal om alkohol mellan läkare och patienter visar att redan ett så kort samtal som tjugo minuter kan leda till en 30-%ig minskning av alkoholkonsumtionen hos patienterna.

En mycket liten del av de som har ett skadligt bruk eller är beroende, är socialt utslagna. De allra flesta har ett jobb.
Faktum är att arbetsplatsen är ofta något av den sista utposten för den som har problem. Oftast har familj och vänner försvunnit innan problemen blir uppenbara för arbetskamrater och chefer.

Problemen har i genomsnitt pågått ca 10 år uppger de allra flesta personer som kommer till behandling. Under hela den tiden har missbruket påverkat arbetsmiljön och produktionen på arbetsplatsen.

Problemen som uppstår är ofta betydande. Några exempel:

• Effektiviteten minskar, även bland arbetskamrater som ägnar mycket tid åt ”korridorsnack”
• Frånvaron ökar
• Den psykosociala arbetsmiljön försämras
• Kvaliteten försämras
• Samarbetet fungerar sämre
• Trivseln försämras
• Risken för olycksfall och skador ökar
• Risk för negativa effekter på varumärket

Hela arbetsplatsen, chefer, arbetskamrater, leverantörer, uppdragsgivare och kunder påverkas av dessa problem. På en liten arbetsplats, till exempel, kan företagets hela existens stå på spel på grund av alkohol- eller narkotikaproblem bland medarbetare.

Det är inte bara de som blivit beroende av alkohol eller andra droger som orsakar problem. Även måttlighetskonsumenter som dricker eller är bakfulla på arbetet gör felbedömningar och slarvar. Undersökningar har visat att det i själva verket är just de som står för 80% av olyckorna och incidenterna på arbetsplatserna (Wilkinson 1993). Det handlar alltså inte bara om några få, alkohol- och drogfrågor angår alla anställda.

Vad kan jag göra om jag misstänker skadligt bruk? Läs mer!

Det finns ett antal riskfaktorer som kan påverka de anställdas konsumtion, läkemedel och användning av droger. Till exempel har arbetsplatsens alkoholkultur en stor påverkan.

Exempel på riskfaktorer som kan bidra till att anställda dricker mer eller använder narkotika eller läkemedel för att lösa spänningar eller på grund av tryck från arbetsmiljön

• Frånvaro av klart uttalade mål
• Obunden arbetstid
• Låg social kontroll/ensamarbete/distansarbete
• Arbetsnarkomani
• Överflödig kompetens
• Alkoholkonsumtion i arbetet
• Tillåtande inställning till alkoholbruk.
• Social press att dricka alkohol
• Negativ stress

Det går att räkna vinsterna i kronor och ören. Framför allt kan man mäta det i minskade kostnader för till exempel sjukfrånvaro, slarv, olyckor, produktionsbortfall och i ökad produktivitet, kvalitet och goodwill.

Här nedan visas ett exempel på en uträkning av kostnader:

Alna arbetar med förebyggande insatser som till exempel utbildning för chefer och fackligt aktiva och informationssatsningar till hela personalgrupper. Erfarenheterna är goda, de arbetsplatser som arbetar medvetet för att förebygga minskar verkligen sina problem på sikt. På köpet för de ofta också ett trevligare arbetsklimat.

Enligt en undersökning av nationalekonomen Anders Johnson från 2003 (”150 miljarder kostar supen”, Sober förlag) är kostnaden för det produktionsbortfall som uppstår i samhället på grund av alkohol, cirka 85 miljarder kronor per år. Siffrorna i undersökningen är ett försök att uppskatta den totala kostnaden för alkohol i samhället. Produktionsbortfall på grund av för tidig död, förtidspension, sjukfrånvaro och annat är den största posten i Johnsons beräkning.

För det enskilda företaget är det dock kanske mer intressant att titta på de direkta kostnaderna.

Följande beräkning är baserad på "The Stanford Model" (US General Accounting Office 1970):

Enligt en undersökning (SoRAD, 2004) dricker ca 19 procent av befolkningen på gul nivå, dvs risknivå, ca 12 procent dricker på röd nivå, dvs högrisknivå. Om man försiktigtvis antar att de som dricker på gult har en nedsatt produktivitet och frånvaro på ca 5 procent och de som dricker på röd nivå har en nedsättning med 25 procent ger det följande effekt:

Kostnaderna för nedsatt produktivitet på en genomsnittlig arbetsplats bland de som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion blir då (0,19 * 0,05 * lönesumman) + (0,12 * 0,25 * lönesumman) = 3,9 procent av lönesumman. Till det kommer sedan produktionsbortfall som beror på oro i arbetsgruppen, stödsamtal, otrivsel, olyckor och kvalitetsförsämringar.

Ni får tillgång till 50 års erfarenhet av att förebygga skadligt bruk på arbetsplatsen. I Alna finns kunskap om vad som verkligen fungerar. Det gör att varje enskilt företag inte behöver starta från början, utan få kvalificerad expertkunskap för att till exempel bygga upp rehabiliteringsnätverk eller arbeta med förebyggande insatser.

En hög alkoholkonsumtion eller missbruk av droger påverkar förr eller senare arbetsplatsen. Förutom att det kan vara en direkt fara för säkerheten när det gäller olyckor och slarv, påverkas också den psykosociala arbetsmiljön. Genom att ha en tydlig hållning och informera i de här frågorna på arbetsplatsen undviker man problem.
Arbetsmiljölagstiftningen lägger ansvar på både arbetsgivare och facket att samverka för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Då är alkohol- och drogfrågor en viktig del.