Läs hela remissvaret här
Ungefär en kvarts miljon av Sveriges vuxna befolkning som dricker alkohol är beroende men har en fungerande social situation. Majoriteten av dessa finns i arbetslivet. Vi noterar emellertid att fokus i samhället, i media och i viss mån i utredningen riktas mot personer som inte har ett arbete.
Alnas erfarenhet är att skadligt bruk och beroende ofta utvecklas för att det finns problematik som behöver åtgärdas parallellt med alkoholkonsumtionen. Samsjuklighet förekommer hos 3 av 4 som utreds hos Alna. För att personer i arbetslivet ska söka hjälp innan ett beroende har utvecklats är vägen till sjukvården mer attraktiv än till socialvården. Vi anser att tillgänglighet till vård för beroende ska vara densamma som för andra sjukdomstillstånd och kompetenskraven för att arbeta inom området motsvara de som finns i den somatiska vården.
Vidare ser vi att riskbruk, skadligt bruk och beroende av läkemedel behöver uppmärksammas betydligt mer. Det borde vara naturligt att läkare upptäcker riskbruk och skadligt bruk av läkemedel. Det sker säkert i många fall men långt ifrån alla. Det händer dessutom att läkare förskriver beroendeframkallande läkemedel för åkommor som inte bäst botas med farmaka t.ex. nedstämdhet i samband med skilsmässa.
Alna avvisar utredarens förslag att kommunerna ska ansvara för information om riskbruk och skadligt bruk till arbetsgivare. Att bygga upp kompetens i kommunerna som redan finns i väl fungerande organisationer är slöseri med resurser. De flesta arbetsgivare tillhör en arbetsgivarorganisation dit varje medlem kan vända sig för att få stöd i arbetsmiljöfrågor och arbetsrättsliga råd. Parternas expertresurs, Alna Sverige, som arbetar på arbetsplatserna för att förebygga skadligt bruk, stödja chefer vid oro/misstanke och utreder om skadligt bruk finns hos anställd.
Arbetsplatsen är en utmärkt arena att förmedla kunskap. För att personer som brukar alkohol ska ha nytta av informationen är det viktigt att vara saklig, att inte skrämmas eller späda på fördomar. Utbildning och förebyggande insatser på arbetsplatser har dokumenterat god effekt.[1]
Utredningen hänvisar till studier som hävdar att arbetsgivarna ofta brister i sitt ansvar när det gäller arbetsmiljö och rehabilitering vid skadligt bruk. Detta stämmer inte med Alnas erfarenheter. De flesta arbetsgivare (94 %)[2] har alkohol- och drogpolicy, 90 % av de som svarat känner till innehållet i policyn. Många arbetsgivare utbildar chefer och anställda i hur riskbruk och skadligt bruk ska förebyggas och hanteras på arbetsplatsen. Vi ser att arbetsgivare som regel tar sitt ansvar.
[1] Håkan Källmén, Håkan Leifman; Alna-utbildning ger mer alkoholprevention? – en jämförelse av alkoholpreventiva insatser rapporterade av utbildad och outbildad personal. Socialmedicinsk tidskrift 2/2009.
[2] Alnas Alkohol och drogkulturundersökning bland 1400 arbetsgivare på svensk arbetsmarknad 2010.