Företag inte redo för de nya missbruken

Läs artikel på svd.se/brännpunkt

"Skillnaden mellan bruk och skadligt bruk ligger på en glidande skala
som vi alla mer eller mindre befinner oss på."

Internet är fantastiskt men det har också öppnat dörrarna för nya typer av skadliga bruk. Läkemedel, spel och olika typer av internetrelaterade skadliga bruk är svårare att upptäcka och behandla än de traditionella alkohol- och drogrelaterade. Företagen är dåligt rustade för att möta de nya typerna av skadliga bruk, skriver Ann-Sofie Iderström, Alna.

Missbruk, eller skadligt bruk, är inte längre liktydigt med alkohol eller droger. I dag handlar beroendeproblematiken om så mycket mer. Internet har öppnat upp för en mängd andra möjligheter till beroenden som kan vara betydligt
svårare att upptäcka och därmed behandla. Via internet har vi i dag tillgång till att beställa såväl alkohol, läkemedel som droger utan nämnvärd
kontroll. Det är lättare än någonsin att köpa läkemedel på nätet utan att konsultera en läkare. I dag är cirka 65 000 personer läkemedelsberoende utan medicinska skäl. Och mörkertalet är stort. Läkemedel av undermålig kvalitet, något vi trodde att vi fått bukt med bland annat sedan försäljning
på apotek infördes, är åter ett reellt problem i Sverige.

Internet i sig själv är också en källa till missbruk. Skadligt bruk av spel ökar
på arbetsplatser – helt enkelt därför att det är så lättåtkomligt – och spel om
pengar gör att allt fler hamnar i skuldfällor. Skadligt bruk av porr och
okontrollerat användande av sociala medier får anställda att tappa
kontrollen över både tid och pengar. Tjänstemän, som i hög utsträckning har
dator som huvudsakligt arbetsverktyg på jobbet, är den mest utsatta
gruppen.


Cirka 14 procent av anställda på svenska arbetsplatser lider av skadligt bruk
av alkohol. Översatt i ekonomiska termer handlar det totalt om cirka
2,8 miljarder kronor i intäktsbortfall (beräknat på 14 procent av dagens 4,7
miljoner sysselsatta och på ett modest tapp i arbetsförmågan på 10 procent).
För ett medelstort företag med 500 anställda blir motsvarande bortfall cirka
3,5 miljoner kronor per år. Det skadliga bruket drabbar alltså inte bara
individen och arbetsgruppen, utan kostar också företagen stora pengar per
år helt i onödan.


De nya skadliga bruken är ofta svåra att upptäcka. Skillnaden mellan bruk
och skadligt bruk ligger dessutom på en glidande skala som vi alla mer eller
mindre befinner oss på. Därför kan det vara svårt att veta var gränserna går
och när man ska gripa in.


När det gäller alkohol och droger är vi vana vid att sätta gränser. Här har de
flesta företag också tydliga och inarbetade policys. Men det förebyggande
arbetet har inte hängt med vad gäller de nya skadliga bruken. Enligt vår egen
undersökning från 2013 uppger endast 40 procent av företagen att de har en
policy kring läkemedel. Som jämförelse har 92 procent av företagen en
alkoholpolicy.


Avsaknad av policys gör därför att många företag väntar alldeles för länge
med att åtgärda de nya skadliga bruken och tvingas ta till onödigt drastiska
och kostsamma åtgärder i slutändan. Faktum är att arbetsgivare och i
förlängningen samhället betalar många miljoner helt i onödan för
behandlingar som inte behövs. I dag är exempelvis placering på
behandlingshem den vanligaste första åtgärden för att åtgärda skadligt bruk
på arbetsplatsen – något som borde vara det sista att ta till då det både
kräver omfattande samhällsresurser och är ett stort integritetsintrång för
den anställde.

Missförstå mig inte. Internet i sig är fantastiskt. Nätet ger oss stora
möjligheter, men det har också skapat nya skadliga bruk. Vi måste lära oss
att se att dessa tar nya former och lära oss hur vi ska kunna hantera dem. Vi
måste sluta att se på frågan som ”något som inte berör mig”, inse att det
handlar om bruk som lätt kan glida iväg i en modern, ofta kravfylld
arbetsmiljö.

Ett sätt att hantera frågan vore att lyfta den till en CSR-nivå. CSR, Corporate
Social Responsibility, är idén om att företag ska ta ansvar för hur de
påverkar samhället ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv.
Det är i det sista perspektivet jag menar att personalens psykosociala
situation och välbefinnande måste kunna inrymmas. En möjlighet är att i
den internationella standarden ISO 26000 för socialt ansvarstagande också
lägga till aspekten om skadligt bruk och beroendeproblematik. Företag bör
också kunna redovisa kartläggning av risker och se till att utbilda anställda,
chefer och företagshälsovård om de nya skadliga bruken. Målsättningen bör
vara att det skadliga bruket ska bort och medarbetaren ska vara kvar.

Agerar man i tid och vet hur man ska göra, blir konsekvenserna så mycket
mindre både för företaget och individen. Arbetsgivare har också allt att vinna
i anseende på att visa att man erbjuder skyddsnät utifrån det moderna
arbetslivets förutsättningar.
28 februari 2015

ANN-SOFIE IDERSTRÖM
vd, Alna

 

Dela/spara
Missa inte Alnas nyhetsbrev!

Information om cookies

Webb av happiness